Sju dagar, sju fjuttiga dagar kvar tills jag reser iväg. Kan ni förstå det? Det är helt galet kort tid. Under den tiden ska jag hinna med ett biobesök med världens absolut bästa mamma (och om något syskon vill följa med), jag ska hinna med en himlans massa middagar med både dom ena och dom andra personerna, jag ska hinna gå ALL-IN på avenyn en sista gång, jag ska hinna läsa igenom och repetera en sisådär en 130 A4 sidor med matteuppgifter inför mitt placement test, jag ska hinna packa min väska och även försöka städa mitt rum&gardrobe, jag ska hinna baka en kaka och ta med till mitt jobb när jag säger hej då och sist men absolut inte minst betydelsefullt så ska jag hinna mysa med min hund tillräckligt mycket för att hon inte ska glömma av mig – detta gäller även världens sötaste bebis Nellie såklart. Det finns troligtvis tusentals mer saker som måste göras, som jag inte kommer på just nu eller rentav har förträngt. Men ingen panik, ingen som helst stress. Sju dagar kommer trots mitt fullspäckade schema kännas som en evighet. Jag vill bara resa iväg nu!