Se mitt stora problem är att mina problem
är så pass små att dom knappt räknas som problem
men dom gör lika ont för det
är så pass små att dom knappt räknas som problem
men dom gör lika ont för det
Efter ett par underbara dagar, dock fyllda av tusentals jobbiga tankar i mitt huvud, har jag nu fått andats ut och samlat ny kraft inför resten av terminen. Jag behövde verkligen en helg utan massvis av läxor och tokiga fester, och istället en himla massa kvalitetstid med fina vänner (dock fick jag inte träffa Jacqueline, Alexi och Catten så mycket som jag hoppats på). Det var för ett par timmar sen som jag bestämde mig för att det skulle vara slut på min självpity och inse att jag lever ett fantastiskt liv och borde uppskatta det. Så nu mår jag förhoppningsvis bra igen.
By the way... Bilderna från Halloween och den gångna helgen kommer imorgon bitti när jag ska spendera förmiddagen helt för mig själv, det ska bli en harmonisk morgon med bloggande, simmande eller springande, skypande och självklart massvis av kvalitetstid med mig själv.
No comments:
Post a Comment