Jag trodde faktiskt att jag skulle längta hem mycket mycket mer än vad jag fakiskt gör. Jag saknar självklart vissa personer, ganska så många personer faktiskt, och såklart mina fina hundar (Johans små bebisar räknar jag till mina små bebisar). Men jag längtar inte Hem. Visst hade det varit skönt att ta en avstickare hem och äta mammas super goda mat, sitta och kolla in i mina intesivt röda väggar och göra absolut ingenting eller leka med världens sötaste bebis Nellie någon gång då och då (ofta), men mer än så är det inte. Jag ser dock det som något positivt och som ett bevis på att jag verkligen trivs så himla bra
Nu ska jag iväg till skolan, för att sedan välkomna helgen som kommer att spenderas djup försjunken i studier av diverse slag

No comments:
Post a Comment